krönikan.

Yesir, min älskade klass har gjort en tidning! En riktig tidning, inget sånt där school bullshit. Jag skrev ledaren för tidningen eftersom att våran käraste Katja som har hjälpt oss enormt mycket vet att jag skriver och har läst mycket jag skriver så det blev bara så! :) Sedan gjorde jag en intrvju med Dogge Doggelito som min kära kusin ChillyD hjälpte mig med eftersom att de står varandra rätt nära, och ni ska bara veta, Dogge är en riktigt skön kille in person! Den här tidningen handlar om Mobbing, Droger och Gatuvåld och kommer tryckas i 3500 exemplar som kommer delas ut till alla högstadie klasser i Upplands väsby. Jag skrev även en krönika, inte så chockerande i guess för er som fattar liksom, haha. Tänkte lägga upp den här så ni kan säga vad ni tycker, så ni som läser de här från väsby får en liten preview i guess ;)

Desto längre tiden går och desto mer vi kommer in i 2000-talet så blir ungdomsvåld, droger och mobbing mer och mer vanligt på gatorna, i skolan och i hushållet. Dagens ungdomar kan få tag på droger nästan vart som helst och att slå sönder någon mitt på gatan förekommer allt för ofta. Chockerande är ett ord man kan använda för att beskriva ungdomarnas handlingar, men personligen tycker jag nästan att skamset är ett ord som passar bättre. Vissa ungdomar idag ger oss alla ett dåligt rykte, man blir nästan tagen som en dum person som inte kan ta ansvar eftersom att man är runt tonåren. På ett sätt tycker jag det är rätt sorgligt att det ska behöva vara så svårt att bli tagen på allvar i det här samhället, men på ett annat sätt kan jag nästan förstå att vi blir sedda på det sättet som vi blir, det har blivit en naturlig instinkt för folk att inte lita på oss på grund av vilken position vi satt oss själva i genom att bete oss som vi gör. Det jag tycker är sorgligast idag är nog hur lätt det är att få tag på droger på gatorna, det har blivit välkänt vart man kan få tag på vad, hur och vem man ska snacka med för att hitta det man behöver. Allt har blivit så enkelt och så vanligt så man börjar verkligen fatta hur lågt vi har sjunkit, vi börjar nå botten.

Men varför blir vi sedda på det här sättet? Hur har vi hamnat i den position vi är i? Jo, eftersom att vissa ungdomar ger oss alla dåligt rykte när de beter sig som de gör och tänker som de gör. Alla ungdomar blir dragna över samma kant och det är fel. Det gäller för oss som inte beter oss på detta sätt att sätta ner foten, för det är VI ungdomar som kan förändra! Det är våra vänner, pojkvän, flickvän eller syskon som är ute och skapar våld varje dag, det är vi som kan påverka och förändra. Inte genom att sitta på våra arslen och inte säga eller göra något, utan genom att höja våra röster, visa vad som är rätt och fel och framför allt hjälpa våra nära och kära att gå ut i samhället och försöka göra en förändring istället för att göra saker värre. Vi som ungdomar borde sträva efter respekt! Respekt från våra föräldrar, lärare och andra vuxna som ser ned på oss och tror att vi ska vandalisera allt vi kommer nära. Vi måste få tilliten som vi förtjänar, tilliten som vuxna har bara eftersom att de är vuxna.


Jag tror vissa människor har lättare för att falla för grupptryck än vad andra har och jag tror även att 80 % av ungdomar som är ute och exempelvis misshandlar oskyldiga människor har fallit för någon sorts grupptryck. Känslan att inte vilja vara utanför, att känna sig som en i gruppen är en känsla som slår väldigt starkt för många och en känsla som man inte tror går att undvika. Sedan finns de dessa få individer, dessa få ungdomar som inte faller in i den känslan, som kan säger emot "gatans regler". Med gatans regler menar jag att man exempelvis inte ska snitcha (tjalla) på en kompis, att om en kompis blivit utsatt för något så ska man ha dess rygg och hjälpa till med att "ta hand om" personen som utsatt sin kompis för det. Det finns mer regler än man tror, det finns mycket man måste hålla koll på för att bli accepterad som ungdom i dagens samhälle, det finns mycket man måste följa för att passa in. Jag tror att stor del av ungdomarna idag följer de flesta av dessa regler och på det sättet påverkar och visar andra att det är på det här sättet det ska vara, det är liksom our way or the high way helt enkelt. Men dessa ungdomar som börjar följa dessa regler för att bli accepterade tror jag har glömt en väldigt stor del i det hela, som man tror att varje människa vore smart nog att förstå själv.. Om dessa personer du försöker bli att accepterad hos inte kan acceptera dig som du är, som du alltid har varit men kan acceptera dig efter du förändrat på dig själv, tänker inte som du själv vill, då har de aldrig och kommer aldrig att acceptera DIG. Det är den du försöker vara som de gillar inte den personen du är. Stå istället för vem du är, för dina åsikter och vad du tycker är rätt och fel. Det är fegt att göra något man egentligen inte vill, det är fegt att hänga på vad alla andra tycker och själv inte kunna ha några som helst åsikter. Du är inte din egen person, utan du är någon annans docka som de kan göra vad som helst med, och det borde ingen människa acceptera.


Jag själv är ingen ängel, jag är en 16 årig kurdisk tjej som inte bott i Sverige hela livet och bor i en förort med mycket konflikter som inte går att undvika när man har mycket vänner och man känner folk från lite överallt. Jag har själv många gånger hamnat i en situation då man behövs, min kompis har hamnat i bråk och nu är det dags för hämnd helt enkelt. Tänker inte sitta och säga att jag inte bråkat med folk eftersom att jag själv har gjort saker jag ångrar väldigt mycket, att hoppa på en person eftersom att man tycker den kollar konstigt, att slå sönder en person blodig är saker som jag känner mig igen i väldigt bra och det är inte något som jag är stolt över, utan något jag skäms för. Men man kan tyvärr inte gå tillbaka i tiden och ändra på något, och det kanske är bra på ett sätt, man lär sig utav sina handlingar, och allt jag gått igenom har ju gjort mig till personen jag är idag. Rökning, misshandel och mobbing är alla saker som jag gått igenom, men ändrat syn på med tiden på grund av vad jag gått igenom och gjort. Det gäller för alla att inse med sin egen tid vad de tycker är rätt och fel, det går inte att tvinga på någon något eller tvinga någon tycka något utan det gäller bara att lära sig av sina misstag och försöka göra rätt beslut i framtiden.

Jag vet även hur det känns att bli nedvärderad på grund av vart man kommer ifrån, folk ser på en på ett helt annat sätt på grund av vart man kommer ifrån och det är fel, och jag vet själv att det är jobbigt att acceptera att bli dömd av någon som inte känner en. Men istället för att acceptera försöker jag förändra det! Jag låter inte NÅGON kolla ned på mig på grund av vart jag kommer ifrån, ingen får mig att må dåligt över mig själv eftersom att jag har bevisat för samhället, mina vänner, min familj och alla att jag kommer att bli något, jag tar chanserna jag får och gör något bra med dem jag kastar inte bort dem. Och det är något jag vill se från alla, låt ingen få dig att må dåligt med fördomar, låt ingen döma dig utifrån utan visa dem vad du kan och att du är bättre än vad de någonsin trodde. Du vill bli behandlad rättvist, jag vet. Men ingen kommer behandla dig rättvist om du inte begär rättvisa och ingen kommer ge dig respekt om du inte förtjänar det!



Signed by

Akar "kuurdiie" Kadiri, 9a


?

Nu har jag fått otroligt många klagomål om att jag inte uppdaterar min blogg ofta nog, som ni som läser min blogg redan vet så skriver jag inte om vad som hänt under dagen eller om mitt egna liv osv utan mer om vad jag känner och så. Många ber mig skriva fler inlägg men jag känner nuförtiden att jag inte får någon inspiration.. Min gamla inspirations källa har försvunnit och det känns som att lusten för skrivandet försvann med det.. Ska försöka skriva något igen snart, men så länge..



Think of me ;)

/Akar "
kuurdiie" Kadiri -  18/05-08


RSS 2.0