Det jag skriver är inte dikter, och ni som kallar det dikter vet ni inte vad poesi är. Människor nuförtiden vet inte vad konst/poesi är. Kolla på en målning av Vincent van Gogh eller en dikt utav William Shakespeare så kommer ni se konst och riktig poesi.
Jag kan kolla på ett träd och bara se ett träd med löv som faller på vintern.
Jag kan kolla på en äng med gräs grönare än regnskogen och ändå bara se gräs.
Men kollar jag på ett hav, kan jag se en värld full av möjligheter och kärlek. Varje regndroppe jag känner rinna ner från min panna är som en ny chans, en ny början. Ett helt nytt kapitel.
Jag litar inte på "äkta kärlek". Men när jag kollar ut på vattnet och hör hur det plaskar upp mot stenarna, just under den sekunden känns det som att världen är full av kärlek. Det känns som att livet kommer sluta bra..
Vatten är som musik, underbara toner för öronen.
Kanske är det de som får mig att fortsätta skriva och tro på mig själv? Vem vet..
Tycker att alla ni som känner som mig när det gäller kärlek ska gå ut under en riktigt regnig kväll och verkligen lyssna på vad ert hjärta försöker säga er.

Ni som säger att jag pratar för mycket för min ålder, att jag leker att jag vet för mycket.
Jag må vara 15 år men jag vet mer än vad ni kanske tror.
Jag må vara 15 som sagt men det betyder inte att jag ska ha respekt för dig bara för att du är äldre än mig. Vill du ha min respekt måste du göra dig förtjänt av den, och sen måste ni se till att den finns kvar.
Respekt måste man ta om man vill ha den, det är inget man bara får.

Ni ska veta att jag inte vill att ni ska komma och snacka med mig om ni har fördomar. Vill inte höra dig snacka om du ska döma människor du inte känner eller om du ska döma ett helt folkslag efter vad vissa människor gör. För ärligt talat är det det mest idiotiska man någonsin kan göra..
Och vill du ens snacka med mig kom inte med sån skit, för tro mig jag tål inte sånt från någon, inte ens mina egna föräldrar.

En väldigt vis man sa en gång:

Fördomar är de okunnigas argument.
/Voltaire

En grej till jag verkligen hatar från djupet av mitt hjärta. Alltså, när folk trackar ner på sig själva, vad tänker dem med egentligen? Vissa är så otroligt DUMMA.
Jag kan fråga någon, varför leker du så dum för? Ett av svaren jag fått som jag verkligen hatar eftersom jag själv är kurd och invandrare är: Jag e blatte haha vad ska jag göra :D?
Herregud! Du förnedrade precis hela din sort! När du säger "Jag e blatte vad ska man göra" Säger du med andra ord att blattar är allmänt dumma! Det är inte bara pinsamt för dig, utan också för mig och alla andra invandrare i världen.. Men om en svensk skulle säga att blattar är dumma hade ni fan flippat. När ni snackar sådär så är det som en inbjudan för dom att förnedra dig! Jag är själv inte född i Sverige och jag kan komma med MVG - VG och det bevisar bara att det inte handlar om vart man kommer ifrån utan det handlar om hjärna och allmän kunskap man har.

/Akar "kuurdiie" Kadiri - - 26/8-07

Ärligt nu, vad har jag gjort för att förtjäna det här?
Jag kan säga förlåt här och nu om det ska vara så..
Förlåt för att jag inte är den perfekta dottern ni vill ha.
Förlåt för att jag inte är den tysta, som inte säger emot.
Förlåt för att jag inte tar skit.
Förlåt för att jag inte accepterar saker jag vet är FEL!
Förlåt för att jag talar sanning.
Förlåt för att jag säger det jag tycker och känner..
Men vad ska jag göra? Jag är sån, det vet ni och alla andra också.
Akar Kadiri har alltid sagt, och kommer alltid att säga det hon tycker.
"I dont beat around the bushes" som dem säger. Och så är det, jag säger bara klart och tydligt hur det är.
Varför ska jag inte göra det? Varför ska jag le och säga att allt är perfekt när det inte är det..
Varför ska jag vara glad när min familj ser mig som en främling?
Jag kanske skriker, jag kanske svär.. Men det betyder inte att jag inte känner sorg i hjärtat.
Tror ni kanske jag vill ha det såhär? Tror ni jag vill komma hem och inte ens få ut ett hej innan det blir bråk?
Nej jag vill inte ha det så, men det kanske är så det ska vara..
Jag föddes kanske till fel värld eftersom ni alltid klagar på hur jag är..
Jag är annorlunda från er, men jag kan inte ändra på den jag är och jag vill inte göra det heller.
Tro mig, dagen kommer då jag lämnar er kommer ni se att jag har en framtid och det kan ingen ändra på.
Jag kommer att kriga för att inte bli som ni. Och dagen jag gått, dagen ni ser min rygg vänd mot er..
Då kommer ni att inse att ni borde ha lyssnat på mig. Men då kommer det vara för sent, jag kommer ha gått min egen väg.

Tro mig, ska aldrig ge upp, ska bli något.
Mina föräldrar räddade mitt liv från kriget, dem flydde hit för att ge oss en framtid.
Och chansen gud gav mig, chansen att leva, chansen att förändra världen.. Den chansen kommer jag anamma.
Jag kommer att ge allt för att bli något, för att uppfylla mina drömmar. Och då kan ingen stå i min väg.
Ni säger, du är plugghäst att du pallar plugga så mycket blabla.. Varför tror ni jag gör det?
För att komma in någonstans där jag kan ta mina intressen och göra dem till så mycket mer än bara intressen.
För att göra dem till en framtid. Ska komma långt med skrivandet och sången.
För det är allt man kan lita på, att det alltid kommer vara här vid ens sida.. När man är nere kan man vända sig till pennan och pappret.
När alla vänner och familjen sviker, finns alltid passionen för sången och skrivandet där för att ta upp en, för att hjälpa en ur allt skit.
Jag ska satsa på det jag brinner för, jag ska komma någonstans.. Ni ska få se.

/Akar "kuurdiie" Kadiri - 25/08-07

Jag spådde mig idag.. och allt hon sa var otroligt chockerande, men ändå inte på ett sätt. Börjar förstå sanningen..

FAMILJ.
Det första hon sa när hon drog upp alla korten var, jag ser en otrolig kärlek till din mamma.
Hennes min när hon såg korten är oförglömlig, hon såg så mycket kärlek mellan mig och min mamma.
Hon sa att jag kan göra allt för min mamma, och det är sant. Skulle dö för henne på en sekund utan tvekan..
Men min relation till henne är ändå inte den bästa, allt vi gör när vi säger två ord till varandra är bråkar och det känns som det inte finns någon kärlek.
Vissa stunder känner jag hat från henne, men vissa bara kärlek. Vet inte riktigt vad det är hon känner men det kanske är menat att vara knas mellan oss bara?

MIG SJÄLV.
Det hon sa var nyckelpunkten till allt var att jag måste hitta mitt inre lugn.
Hennes exakta ord var; Du har haft ett tufft liv ser jag, du är ett maskrosbarn. Alla dina hinder i livet, allt du gått igenom har gjort dig till den starka personen du är idag.
Jag ser otroligt mycket styrka och kärlek i ditt hjärta, men du använder det fel.
Du vill alltid ställa upp för alla och du går med på saker dina vänner vill för deras skull, för att inte göra dem besvikna.
Men det gör så att du stressar dig, bråkar med din mamma och du har ingen tid för dig själv, och det är just det du behöver.
Tid för dig själv, för att samla dina tankar och verkligen skriva det du känner.

KÄRLEK.
Du har haft det tufft, blivit sviken och det har gjort så du inte litar på kärleken längre.
Du har så mycket kärlek att ge men inte hittat rätt person att ge det till, men nästa sommar..
Då kommer du hitta ditt livs kärlek, killen du ska spendera livet med kommer att komma..
Men nu, go with the flow. Ta det lugnt bara och försök tänka mer på dig själv för det behöver du verkligen.

FRAMTIDEN/KARRIÄR.
Min fråga var väldigt direkt och den viktigaste frågan jag hade: Kommer musik vara det jag håller på med i framtiden?
Hennes svar var: Musik är en otroligt stor del av dig liv, det är vad som gör dig till det du är..
Men det som gör dig unik, det som kompletterar ditt hjärta är att skriva texter.
Det är vad du kommer lyckas i, att skriva. Det är det du är född till, och jag tror att du redan vet det.
Musik är något du alltid kommer att hålla på med, sjunga och så. Det kommer du att hålla på med hela livet men personligt, vid sidan av.
Men du ska satsa på musiklinjen som du planerat, det är ditt öde att göra det och det kommer leda dig dit du ska.

Hon avslutade med att säga: Allt du gått igenom, alla svårigheter, alla bråk med din mamma, all stress du haft för folks skull.
Det har gjort dig till den starka personen du är, du har så mycket fantasi, så mycket att säga och ett OTROLIGT stort eget inre.
Du måste hitta en plats där du kan vara ensam, samla dina tankar.. För du har så mycket känslor och tankar i dig som du känner att du måste skriva ner.
Det är det som gör dig till en otrolig skrivare. Hitta ditt inre lugn, det är det viktigaste just nu..
Visa din mamma att du inte kan gör allt samtidigt för dem, utan du behöver din egen tid, göra en sak i taget, plugga.
Börja simma, bada mycket.. Försök lyssna på vattnets ljud, när det regnar, havet..
Det är så mycket musik i vattnet och det kommer vara din inspiration.
Tro mig, efter den där spådomen så rann det ner tårar från mina kinder..
Hon öppnade mitt hjärta för att visa mig själv vad jag hade inom mig, något jag aldrig kunnat se förut.
Vet inte riktigt vad jag ska göra nu, men jag tror på att ödet och gud kommer att hjälpa mig och ta mig dit jag ska.

/Akar "kuurdiie" Kadiri - 18/08-16

Ni säger till mig att jag inte vill ha äkta kärlek, att jag är en player som byter kille varje vecka..
Tror ni inte att det finns en anledning för det? Varför ska jag ha samma kille när kärlek ändå inte finns.
Ja exakt, jag sa det. KÄRLEK FINNS INTE! Så är det bara.. Tror ni inte att jag letade efter kärlek förut?
Tror ni inte att jag vill ha den där som får en att känna sig som en ängel igen?
Tror ni inte att jag vill ha någon som kan ta hand om en, och någon att ta hand om igen?
Tror ni inte att jag vill ha någon att krama om, någon som kan kolla en i ögonen och få en att känna sig som den enda igen?
Och tror ni inte att jag vet hur det känns när man ser den där personen man känner att man dö för utan tvekan?
Tror ni inte att jag vet hur det känns när man tror att man ska leva resten av livet med den där personen?
Tror ni inte att jag vet hur det känns när man känner sig ensam i hela världen tillsammans med den där som kan rädda en från en dålig dag med bara en blick?
Tror ni inte att jag vet hur det känns när man är det ni kallar kär..
Jo, men jag vet också hur det känns att bli sviken.
Jag vet hur det känns att bli sårad,
Jag vet hur det känns att bli lämnad av den personen man trodde alltid skulle vara vid ens sida.
Jag vet hur det känns att känna att man inte orkar leva mer på grund av en viss person..
Så svara mig på frågan, vad är kärlek?
Om man hittade den personen man ville leva sitt liv med, och blev sviken av den personen..
Vad ska man då göra? Hitta en ny sådan eller?
Ni som säger att kärlek finns, svara på den frågan..
Tro inte att jag har hört er, jag har hört alla som säger akar sluta playa, sluta byt kille hela tiden..
Jag kan försöka, jag kan sluta playa, jag kan sluta.. Men jag kan inte tro på er när ni säger att äkta kärlek finns.
Jag kan inte öppna mig för en kille, jag kan inte öppna mitt hjärta igen. det är stängt redan och tre ord som "Jag älskar dig" kan inte ändra på det.
Kan inte tro på ord, bara upplevelser.. Och det här är vad jag har upplevt, tyvärr.


/Akar "kuurdiie" Kadiri

En vacker dag kommer ni att inse, att sanningen är precis framför dina ögon. Men ni kanske inte vill inse?
Inse att den ni tror att ni kan lita på, den ni tror vara sann, kommer att hugga dig i ryggen snabbare än vad du kan blinka.
Eftersom för vissa det är så fucking lätt, att snacka skit bakom ryggen, att ljuga götten av sig och att ta hela jävla livet som en lek.
Alla kommer väl att inse inom viss tid, det tog ett tag för mig att inse också, men nu när jag vet hur skiten ligger till, så är jag väldigt försiktig med vad jag gör, och hur jag lever.
Glöm bara inte ha, ärlighet varar i längden..

Haha.. Livet är svårt? Vem fan har sagt att livet ska va lätt?
Ett glas med vatten ser jag ser som halv fullt, du ser det som halv tomt. Varför? Fråga dig själv den frågan.
Det inte livet som kontrollerar dig, det är DU som kontrollerar livet.
För det är ju ändå DITT liv och ingen annans.. Eller hur?
Du, och endast du kan ta beslut i ditt egna liv, bara du kan bestämma ditt eget öde.. Ibland går inte allt som man vill men varför ska det stoppa dig från att få det du vill ur livet?
Ta inte misstag, och djupa sår som något som kommer dra dig tillbaka. Ta det som något som kommer ta dig framåt i livet.
För misstag gör vi alla, djupa sår får vi alla.. Men det gäller att inte låta det förstöra dig, inte låta det kontrollera dig.

Jag brukar fråga mig själv, varför lever så många människor sitt liv efter någon annan?
Med det menar jag att, det känns som folk baserar sina beslut efter någon annan.
Innan dom gör något tänker dom så otroligt mycket på vad någon annan människa kommer att tycka eller tänka.. Varför gör man så egentligen?
Varför lever man sitt liv efter någon annan? Förstår mig inte riktigt på sånt där..

Vet ni vad jag stör mig väldigt mycket på? Snorungar som leker att dom verkligen UPPLEVT saker..
Som går runt och leker att dem bor i värsta förorten och har det så fucking dåligt här.
Medan nästan alla har mat på bordet varje kväll, tv, data, mobil, iPod eller någon sorts mp3.
Och ändå leker dom att dom har det helt tufft, som om dom bodde i värsta ghettot..
Inse fakta, NI HAR DET BRA.. Det är inte något negativt så sluta snacka som om ni vore en riktigt G i nått gäng eller något..
DET HÄR ÄR FUCKING VÄSBY, INTE COMPTON!

Kärlek.. Damn, vilket jobbigt ämne..
Men kärleken finns ju runt omkring oss så vi kan lika gärna ta upp det medan vi håller på.
Varje dag, ser man på exempelvis playahead, msn eller mitt framför ögonen, hur en person byter kille eller tjej varje vecka, och ändå har hjärtat att säga;
- Du är den jag kommer att leva med, resten av mitt liv.
Då tänker man verkligen, hallå? Driver du med mig eller? Du sa för en vecka sen att den här andra killen eller tjejen var ditt allt, att du aldrig skulle lämna den, att om du förlorade den personen, skulle du ta självmord såhär snabbt.
BULLSHIIT! Ska du verkligen ta självmord för att någon du känt en månad inte har samma känslor för dig längre som den hade för en vecka sen? Bullshit alltså.

Det känns som folk leker mycket, MYCKET äldre och mognare än vad dem egentligen är, som om dem verkligen vet vad livet handlar om.
Snorungar som gör en pa och skriver dag in dag ut hur mycket dom älskar sina andra fjortis vänner.. - Du är min allra bästa vän och jag kommer aldrig lämna dig älskliiiiiiiiiiiiiiiiiiiing!
Mjo, det är ungefär sådant dom skriver till någon dom känt, hmm.. En dag kanske.
Dagen efter är det någon annan dom har exakt samma text om men ett annat namn..
Tycker inte att jag själv är världens mognaste eller världens mest vuxna person. Men sådant där gjorde fan inte jag när jag var 10 år?
Mycket har förändrats på kort tid alltså.
jag e 15 år tror ni jag kan ett skit om det verkliga livet? NEJ, ingen av er snorungar vet vad livet egentligen handlar om.. men ändå ni verkar tro att you've got all the info.

Jag tror att anledningen till att jag kan det jag kan, säger det jag säger och tycker som jag tycker är på grund av att jag inte bara har en umgängeskrets, utan flera från olika kulturer.. och det ger mig mer insyn i hur världen är och hur folk ser på olika ämnen.
Det ger mig chansen att inte döma folk över vart dem kommer ifrån, eller hur dem ser ut. Utan jag dömer folk på vad som säger och hur dem tänker.

Egentligen skrev jag inte det här för att försöka lära ER någonting. Jag skrev det här för att få mig själv att inse, inse massa saker.
För att få mig själv att gå vidare från massa skit jag gått igenom.
Det känns som det här var enda sättet. Att få släppa ut alla dem här känslorna, få ut all skit jag har i mig.

/Akar "kuurdiie" Kadiri

Här kommer jag i fortsättningen lägga ut texter som jag skriver. Skriver allt vad jag känner och tänker, och skäms inte för att säga det heller.. Har tre stycken hittills som jag vill lägga ut, fler kommer ut med tiden. =)

/Akar "kuurdiie" Kadiri