Ärligt nu, vad har jag gjort för att förtjäna det här?
Jag kan säga förlåt här och nu om det ska vara så..
Förlåt för att jag inte är den perfekta dottern ni vill ha.
Förlåt för att jag inte är den tysta, som inte säger emot.
Förlåt för att jag inte tar skit.
Förlåt för att jag inte accepterar saker jag vet är FEL!
Förlåt för att jag talar sanning.
Förlåt för att jag säger det jag tycker och känner..
Men vad ska jag göra? Jag är sån, det vet ni och alla andra också.
Akar Kadiri har alltid sagt, och kommer alltid att säga det hon tycker.
"I dont beat around the bushes" som dem säger. Och så är det, jag säger bara klart och tydligt hur det är.
Varför ska jag inte göra det? Varför ska jag le och säga att allt är perfekt när det inte är det..
Varför ska jag vara glad när min familj ser mig som en främling?
Jag kanske skriker, jag kanske svär.. Men det betyder inte att jag inte känner sorg i hjärtat.
Tror ni kanske jag vill ha det såhär? Tror ni jag vill komma hem och inte ens få ut ett hej innan det blir bråk?
Nej jag vill inte ha det så, men det kanske är så det ska vara..
Jag föddes kanske till fel värld eftersom ni alltid klagar på hur jag är..
Jag är annorlunda från er, men jag kan inte ändra på den jag är och jag vill inte göra det heller.
Tro mig, dagen kommer då jag lämnar er kommer ni se att jag har en framtid och det kan ingen ändra på.
Jag kommer att kriga för att inte bli som ni. Och dagen jag gått, dagen ni ser min rygg vänd mot er..
Då kommer ni att inse att ni borde ha lyssnat på mig. Men då kommer det vara för sent, jag kommer ha gått min egen väg.

Tro mig, ska aldrig ge upp, ska bli något.
Mina föräldrar räddade mitt liv från kriget, dem flydde hit för att ge oss en framtid.
Och chansen gud gav mig, chansen att leva, chansen att förändra världen.. Den chansen kommer jag anamma.
Jag kommer att ge allt för att bli något, för att uppfylla mina drömmar. Och då kan ingen stå i min väg.
Ni säger, du är plugghäst att du pallar plugga så mycket blabla.. Varför tror ni jag gör det?
För att komma in någonstans där jag kan ta mina intressen och göra dem till så mycket mer än bara intressen.
För att göra dem till en framtid. Ska komma långt med skrivandet och sången.
För det är allt man kan lita på, att det alltid kommer vara här vid ens sida.. När man är nere kan man vända sig till pennan och pappret.
När alla vänner och familjen sviker, finns alltid passionen för sången och skrivandet där för att ta upp en, för att hjälpa en ur allt skit.
Jag ska satsa på det jag brinner för, jag ska komma någonstans.. Ni ska få se.

/Akar "kuurdiie" Kadiri - 25/08-07