Livet är redan stressigt allt som allt, vid 16års åldern börjar man redan tappa hår. Så varför insisterar människor på att göra både sitt och alla andras liv ännu jobbigare? Hur orkar ni ärligt talat? Jag önskar jag hade lika lite fritid som er för alltså ingen människa hinner få sitt liv i ordning, jobba och planera inför sin framtid samtidigt som de drar ner sig själva och sin omgivning. Allt just nu handlar om skolan alltså, man önskar man kunde hinna njuta lite av livet också (!?). Men jag undrar, när allt är så stressigt att man knappt hinner ha lite kul, vart får folk tiden ifrån att hitta på massa tomma lögner och löften i hela processen? Hur kan man sjunka så lågt att man låter lögner ta över ens liv? You've hit rock bottom, get a damn grip of yourself before it's to late.