Kärlek som känns från tårna upp till ansiktet som går från en blek, trött färg till röda läppar och kinder, till ett leende på läpparna som skiner i jämförelse med solen.  Kärlek som får en att bli knäsvag bara genom en blick. Kärlek som gör ont, som gör ont i hela kroppen men ändå får en att vilja flyga upp så långt man bara kan. Kärlek som ger en känsla av lycka men samtidigt förvirring. Man vet att man har hittat kärlek när man genom alla bråk, alla tjafs och all smärta man orsakat varandra ändå i slutändan känner att det är värt det eftersom man får gå till sängs med den här varandra på natten, eftersom man vet när det väl är löst så blir allt underbart. Kärlek som får en att ge sitt allt för varandra, som man skulle ta ett skott för att de man älskar inte ska känna en sekunds smärta. Man döljer sin egen smärta, man riskerar allt.. Bara för att se honom le igen.

Le igen älskling, allt kommer bli bra nu..