Det är tråkigt att vi kommit dit vi är idag. Det är tråkigt att utsidan på en människa spelar så mycket större roll idag än vad insidan gör.

En kille i mitt liv har i ett år sagt nu att han är kär i mig. Han frågar mig varför jag inte känner detsamma, och jag hade gjort det, om han hade älskat mig för den jag är. Jag vet att han inte känner mig från insidan, han vet inte vem jag egentligen är, och ändå kan han säga att han är kär i mig. Jag vet att han någon dag kommer träffa en tjej som han verkligen kommer lära känna och bli kär på riktigt, han kommer älska den hon är på insidan och det är då han kommer inse vad kärlek verkligen är.

Det är så tråkigt att vi inte ger varandra en chans pga. hur den andra ser ut.

Jag vill inte att en kille ska älska mig för hur jag ser ut, jag vill att han ska älska mig för att jag är ödmjuk, generös, snäll, respektfull.. Jag vill att han ska älska hur jag behandlar mina medmänniskor. Jag vill att han ska älska att jag bryr mig om honom, att jag är speciell.

Det är svårt för vissa killar att förstå ibland varför man nekar dem, hur "fina" de än må vara. De inser inte att det är för att man VET att han egentligen inte ens försöker veta något om en, att han inte på något sätt visar att han älskar min insida.